Dagens julsång - När juldagsmorgon glimmar

När juldagsmorgon glimmar är en svensk julpsalm med tyskt ursprung. Det är en folkvisa från början av 1800-talet vars kompositör är okänd och den tyska originaltexten, skriven på 1840-talet av Abel Burkhardt, handlar inte om julen (och sången är heller inte en julsång i Tyskland). Den svenska texten skrevs på 1850-talet av Betty Ehrenborg-Posse och redigerades av en okänd person inför införandet i den svenska psalmboken i början av 1900-talet. Den sjungs väldigt ofta under julottan, ibland även som inledningspsalm. Det finns även en annan svensk text till melodin, kallad När juletid är inne, men den är inte särskild välkänd, och den har även översatts till engelska, då under titeln When Christmas Morn Is Dawning, även om inte den heller är vanligt förekommande.


Okänd kör - När juldagsmorgon glimmar

Dagens julsång - O helga natt

O helga natt (ibland kallad Adams julsång) är från början en fransk julsång som skrevs på 1840-talet av Adolphe Adam (därav den svenska titeln), upphovsmannen till baletten Giselle. Adam skrev musiken för att tonsätta en juldikt skriven (i samma årtionde) av poeten och vinförsäljaren Placide Cappeau de Roquemaure. Originaltiteln lyder Minuit, Chrétiens (”Midnatt, kristna”), ibland används även undertiteln Cantique de Noël (”julsång”). Den svenska texten skrevs av Augustin Kock, men exakt när finns inte uppgift på.
Den är även känd i sin engelska version; texten till O Holy Night (varifrån den ena svenska titeln är direktöversatt) skrevs av den amerikanske unitariske pastorn John Sullivan Dwight.

När den första radiosändningen genomfördes på julafton 1906 var en instrumental version (fiol) av O helga natt det första som sändes.
I Sverige är det en gammal tradition att den världsberämde svenske operatenoren Jussi Björlings inspelning av O helga natt spelas i radion sent på kvällen den 23:e december.


Jussi Björling - O helga natt


Il Divo - O Holy Night

Dagens julsång - Stilla natt

Stilla natt (ibland Stilla natt, heliga natt efter inledningsstrofen) är en från början tysk julpsalm skriven av Joseph Mohr (text) och Franz Gruber (musik) på 1810-talet, den tyska originaltiteln är Stille Nacht, heilige Nacht. Bakom psalmen ligger en ganska rörande historia (även om den förmodligen inte är helt sanningsenlig): på julaftonen 1818 hade en mus bitit hål i bälgen till kyrkorgeln i Oberndorf bei Salzburg och utan orgel fick kantorn Gruber och hjälpprästen Mohr med hjälp av gitarr tillsammans med barnkören sjunga sången som de skrivit ihop i all hast tidigare på dagen.

Under julafton 1914 (mitt under första världskriget) bestämde sig de tyska, brittiska och franska trupperna på västfronten i Flandern för att införa ett tillfälligt vapenstillestånd. Det började med att tyskarna sjöng psalmen på sitt språk och tände ljus, de allierade svarade med att sjunga på sina egna språk och till slut möttes man (utan vapen) mitt emellan skyttegravarna, utbytte julklappar, sjöng, begravde sina döda och till och med spelade fotboll tillsammans innan kvällen var över. Händelsen har förevigats i boken Silent Night av Stanley Weintraub och sedermera i filmen Joyeux Noel (2004)

Stilla natt är förmodligen den mest välkända och spridda av alla julsånger och har översatts till över 300 språk. Den svenska texten har skrivit och bearbetats av tre olika personer: Carl Oscar Mannström och Edvard Evers på 1910-talet och Torsten Fogelqvist tjugo år senare. Den engelska texten (Silent Night) skrevs på 1860-talet av John Freeman Young.


Tommy Körberg - Stilla natt


Paul Potts - Silent Night


Peter Alexander - Stille Nacht, heilige Nacht

Dagens julsång - The First Nowell

The First Nowell är en traditionell engelsk julsång vars exakta ursprung är okänt. Den skrevs förmodligen på 1500- eller 1600-talet (men kan var flera hundra år äldre) och kommer ursprungligen från Cornwall. Den publicerades för första gången på 1820-talet, redigerad av William B. Sandys och Davies Gilbert – som även arrangerat den och skrivit till lite text. Sången har hela nio verser men det är sällan man sjunger dem alla,.

Texten är en beskrivning av hur herdarna hos sina får ser Betlehemsstjärnan och bestämmer sig för att följa den, hur de kommer till stallet där Jesusbarnet ligger och hur de tre vise männen ger sina gåvor.
Ordet ”nowell” är först och främst en anglofiering av det franska ordet ”noël”, vilket betyder ”födelse” (och är även fransmännens ord på julen), men det kan dessutom spåras till de galliska orden ”noio/neu” och helle”, vilka betyder ”ny” och ”ljus”, d.v.s. vintersolstånd (därmed kan sägas att själva titeln syftar både på en hednisk och en kristen högtid, även om det är den senare som sången i sig behandlar).


Ella Fitzgerald - The First Nowell

Dagens julsång - Koppången

Koppången skrevs på 1990-talet av spelmannen Per-Erik Moraeus och är ett instrumentalt folkmusikstycke som Orsa spelmän (vilka Moraeus tillhör) spelade in på skiva i slutet av årtiondet. Py Bäckman skrev ganska omgående en text till den och den sjöngs in av operasångerskan Anne-Sophie von Otter. Den har även sjungits in av Helen Sjöholm och Moraeus brorsdotter Anna sjöng den i SVTs Luciamorgon i för ett par år sedan.

Melodin är, som så ofta i svensk folkmusik, ganska nedstämd och enkel. Texten beskriver en stunds vila vid vägkanten på vägen till kyrkan, på väg till en adventsmässa eller möjligen julottan. Sångaren berättar om vinterns skönhet och hans eller hennes vilja att tro på kristendomens budskap och julens frid.


Anne-Sophie von Otter - Koppången

Dagens julsång - All I Want for Christmas Is You

All I Want for Christmas Is You är en julpopsång skriven på 1990-talet av mariah Carey och Walter Afanasieff specifikt för Careys julalbum Merry Christmas.
Sången (originalversionen) var den första julsången att nå en miljon nedladdningar i U.S.A. och den har spelats in massivis av gånger; en av de mest kända versionerna är den som Olivia Olsen gjorde i filmen Love Actually (2003), där hennes rollfigur Joanna sjunger den på skolans julavslutning.

Texten handlar om hur [Carey] struntar i allt vad julklappar, snö och julmat heter, det enda hon bryr sig om är att få vara med sin älskade, både över helgen och i framtiden. Carey skrev texten till sången och den handlar om hennes ungdomskärlek.


Mariah Carey - All I Want for Christmas Is You

Dagens julsång - Carol of the Bells

Carol of the Bells - även känd som Ukranian Bell Carol - är ett körstycke skrivet på 1910-talet av den ukrainske kompositören Mykola Dmytrovych Leontovych. Leontovych använde sig av en bit av en urgammal hednisk liturgisk nyårssång kallad Shchedryk. Den gamla sångens text troddes ha maigska kvalitéer då den upprepade gånger använde sig av siffran tre (i ett ganska komplicerat mönster). Sången blev känd för västvärlden när Ukrainas nationalkör hade med den i sin repertoar då de turnerade runt i Europa och America några år senare.
Den ukrainska texten handlar om en svala som flyger in i ett hem och kungör för familjen att det nya året kommer att fyllas av frikostighet och generositet; "Shchedryk" betyder just "frikostig".

På 1930-talet skrev Peter Wilhousky den engelska texten som är mest använd idag. Det finns även en annan översättning, Ring Christmas Bells, som skrevs på 1940-talet av Minna Louise Hohman.
Wilhouskys engelska översättning handlar om kyrkklockornas klang vid jultiden och sättet sången sjungs på (den sjungs nästan alltid à cappella) påminner till viss del om klockor - vilket förstärks av det återkommande "ding dong" i ackompanjemanget.


Rockapella - Carol of the Bells

Dagens julsång - Det är en ros utsprungen

Det är en ros utsprungen, eller Praetorii psalm som den ibland kallas, är den svenska översättningen av en tysk julpsalm (Es ist ein Ros entsprungen) som först skrevs ner på 1580-talet av en okänd katolsk munk, men melodin är ännu äldre åtminstone från 1400-talet, men möjligen ännu äldre. Den tyska versionen skrevs om i början av 1600-talet av den protestantiske kompositören Michael Praetorius (därav den andra svenska titeln). Musiken har även används av Johannes Brahms i ett av hans stycken för orgel. Psalmen är populär både i katolska och protestantiska kyrkan, då fokuset läggs antingen på Maria (katoliker) eller Jesus (protestanter).

Den svenska översättningen gjordes på 1860-talet av en poetissa och författarinna med det fantastiska namnet Thekla Knös.
Sången har av flera personer översatts till engelsk, men den mest använda versionen är Theodore Bakers Lo, How a Rose E’er Blooming, skriven på 1890-talet. Till sama melodi sjungs även A Great and Mighty Wonder, men det är inte samma psalm utan den engelska versionen av en från början grekisk sång (Μέγα χαί παράδοξον θαυμα).


Okänd kör - Det är en ros utsprungen


Chanticleer - Es is ein Ros entsprungen


Robert Shaw Chorale - Lo, How a Rose E'er Blooming (dåligt ljud)

Dagens julsång - Jul, jul, strålande jul

Jul, jul, strålande jul är en svensk julsång skriven i början av 1900-talet av prästen och författaren Edvard Evers och tonsatt av Gustaf Nordqvist (som också komponerade Till havs).
Texten är en önskan om en vit och snöfylld jul samt fred på jorden och glädje och lycka till alla människor i juletid ("Sänk dina vita vingar över stridernas blod och larm, över all suckan ur människobarm, över de släkten som gå till ro, över de ungas dagande bo").

Jul, jul strålande jul är en klassiker i svenska julkonsertsammanhang och är speciellt vanlig bland körer. Musiken skrevs speciellt med hänsyn både till solist (vanligen sopran) och blandad kör.


Radiokören - Jul, jul, strålande jul

Dagens julsång - Adeste Fideles

Adeste Fideles är den latinska originaltiteln på en julpaslm skriven på 1740-talet av den engelske psalmförfattaren John Francis Wade. Wade skrev musiken men texten är äldre, förmodligen från 1400-talet och exakt vem som skrev den är okänt. Det var ursprungligen bara fyra verser men lika många till har tillkommit (även om dessa sällan sjungs, det är för det mesta bara de två eller tre första) och deras författare är även de okända.
Texten är en hyllning till Jesus och beskriver både hans födelse och hans betydelse för mänskligheten.

Adeste Fideles har översatts många gånger till olika språk, den vanligast förekommande förutom originalet är den engelska översättning (O Come All Ye Faithful) som Frederick Oakeley gjorde någon gång i mitten av 1800-talet. När den sjungs på engelska är det vanligt att ta med de tre första och de två sista och strunta i de två i mitten (det finns bara sju verser på engelska).
På svenska heter psalmen Dagen är kommen och skrev på 1970-talet av Eva Norberg. Det finns även en version som kallas


Vienna Boys' Choir - Adeste Fideles


Norwich Cathedral Choir - O Come All Ye Faithful

Dagens julsång - Nu tändas tusen juleljus

Nu tändas tusen juleljus är en svensk julpsalm skriven (både text och musik) på 1890-talet av barnvise- och psalmförfattarinnan Emmy Köhler (som också skrev julklassikern Raska fötter. Den har med tiden blivit en av de mest kända julsångerna i landet, och sjungs ofta på julavslutningar; sedan drygt tjugo år tillbaka finns den även med i psalmboken (nummer 116).

Juleljusen i texten syftar både på stjärnorna som lyser i himlen, och då i synnerhet Betlehemsstjärnan, samt de ljus vi människor gärna tänder inomhus vid jul. Den sista versen beskriver människans ensamhet och uppmuntrar till att tänka på medmänniskorna. Den sista raden i första versen lyder "på himlens djupblå grund", vilken många - i synnerhet barn - misstolkar som "på himlens ljusblå grund" (vilket är helt ologiskt eftersom stjärnorna inte skulle synas om det var dag - och himlen ljusblå).


Carola - Nu tändas tusen juleljus

Dagens julsång - Sankta Lucia

Sankta Lucia, även känd som Natten går tunga fjät eller Luciasången, är från början en nepolitansk visa just med titeln Santa Lucia. Exakt när melodin kom till vet man inte men den skrev ner på italienska av Teodoro Cottrau på 1830-talet. Den italienska texten har ingenting alls med jul eller vårt Luciafirande att göra, den är en beskrivning av den napoletanska stadsdelen (Borgo) Santa Lucia.

Det finns tre svenska översättningar till Santa Lucia: Santa Lucia, ljusklara hägring; Natten går tunga fjät och Ute är mörkt och kallt. Den första är den äldsta och skrevs redan på 1910-talet av Sigrid Elmblad. Ungefär tio år senare författade Arvid Rosén Natten går tunga fjät som är den mest kända och använda idag. Den har en ganska gammalmodig text och många tror därför att den är gammal, men det var ett medvetet stilval av Rosén, och uttrycken "stuva" och "förlät" (i den mening de används i sången) har aldrig använts i svenskan. Ute är mörkt och kallt skrevs någon gång på 1970-talet men det är okänt vem som faktiskt skrev den.


Barnkammarkören & Nordiska kammarorkestern - Sankta Lucia

Dagens julsång - Betlehems stjärna

Betlehems stjärna, ofta känd som Gläns över sjö och strand efter inledningsraden, var från början en dikt av Viktor Rydberg - idag mest känd för dikten Tomten ("Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma..."). Betlehems stjärna skrev på 1890-talet och tonsattes både av Alice Tegnér och Ivar Widéen, men versionen som vi sjunger är den som Tegnér skrev.

Dikten, och därmed också psalmen (den har nummer 134 i psalmboken), har faktiskt fyra verser, även om vi oftast bara sjunger de två första (ibland även den tredje).


Loa Falkman - Betlehems stjärna

Dagens julsång - Hark! The Herald Angels Sing

Psalmen Hark! The Herald Angels Sing skrevs på 1730-talet av den engelske metodistpastorn Charles Wesley. Den har sjungits till ett flertal olika melodier, bland annat samma tidigare användes till Amazing Grace (innan den ändrade melodi till den version vi är vana vid idag. Wesley själv ville att den skulle sjungas till sama melodi som en annan psalm han skrev (Christ the Lord Is Risen Today men numera sjungs den vanligtvis till ett stycke av refrängen i Felix Mendelssohns Festgesang an die Künstler.

Texten är, inte helt oväntat, helt religiöst inriktad och behandlar Jesu födelse och vad den händelsen betyder för världen. Titeln (och därmed första raden i refrängen) syftar på de änglakörer som sjunger av lycka vid födelsen ("hark" är medelengelska och betyder helt enkelt "lyssna").



The Choir of Liverpool Metropolitan Cathedral - Hark! The Herald Angels Sing

Dagens julsång - Rudolph the Red-Nosed Reindeer

Rudolph the Red-Nosed Reindeer skrevs på 1940-talet av Johnny Marks, efter att dennes svåger Robert L. May skrivit en saga om Rudolf, renen med lysande röd mule som fick vara led-ren åt tomten och de övriga renarna i spannet.
Den första officiella inspelningen gjordes av Gene Autry, och sången har sedan dess blivit så djupt rotad i folkloren att den, och sagan, anses som traditionella i Amerika (där ju tomten kommer med sin släda dragen av ett spann renar och inte vandrande genom skogen med en kälke som han ofta gör här hemma).

Den svenska översättningen lyder Rudolf med röda mulen.


Dean Martin - Rudolph the Red-Nosed Reindeer

Dagens julsång - Tänd ett ljus

Tänd ett ljus skrevs på 1980-talet av Lasse Lindbom och Niklas Strömstedt. Den första, och mest kända inspelningen gjordes av gruppen Triad (bestående av låtskrivarduon och Janne Bark), men den har även blivit inspelad av andra artister.
Låtensjungs à capella, den enda rytmen som förekommer är fingerknäppningar och mungjorda ljud, vilket gör den lätt att känna igen, speciellt i introt.

Texten handlar om hur vi den här tiden på året gör tänka på dem som har det sämre ställt i världen och, precis som titeln antyder, tända ett ljus för att hedra dem.


Triad - Tänd ett ljus

Dagens julsång - The Christmas Song (Chestnuts Roasting on an Open Fire)

The Christmas Song (Chestnuts Roasting on an Open Fire) skrevs på 1940-talet av Bob Wells och Mel Tormé, där den senare är mest känd som sångare i sin egen rätt. Sången skrevs mitt under en värmebölja på sommaren, som ett försök att svalka sg genom att tänka svalt.
Den mest kända versionen är insjungen av Nat King Cole; han sjöng faktiskt in den hela fyra gånger och det är den senaste versionen som spelas flitigast.
The Christmas Song är enligt källor den mest spelade julsången världen över och den har spelats in av ett oändligt antal artister. Förutom Cole och låtskrivaren Tormé själv har bland andra Ella Fitzgerald, Aretha Franklin och Frank Sinatra spelat in den.

Texten beskriver den mysiga tiden strax innan jul när alla förbereder sig inför dopparedan, julsånger sjungs, mistlar hängs upp i taket och på julaftonskvällen försöker barnen hålla sig vakna för att se om de kan se när tomten kommer med sina flygande renar.
Precis som inledningsraden antyder så rostar man ibland kastanjer till jul i engelsktalande länder (främst i Amerika) (de äts även i södra Europa, främst Frankrike och Italien).


Nat King Cole - The Christmas Song (Chestnuts Roasting on an Open Fire)

Dagens julsång - Rockin' Around the Christmas Tree

Rokcin' Around the Christmas Tree skrevs på 1950-talet av den amreikanske låtskrivaren Johnny Marks, som även skrev klassikern Rudolf med röda mulen. Den första, och även den mest kända, inspelningen gjordes av Brenda Lee men på senare år har massvis av artister gjort sina egna versioner av den, en av de bäst säljande av den kristna popartistetn Amy Grant.
På 1980-talet skrev en svensk text (Fånga en vind) och den versionen sjöngs in av Lotta Engberg med fick inget större genomslag.

(Den engelska) Texten är enkel och beskriver ett julparty med glada människor och dansande par (dansande på "modernt" sätt, d.v.s. rock n' roll) där alla försöker hamna så att de står precis under mistelkvisten när musiken stannar till.


Brenda Lee - Rockin' Around the Christmas Tree

Dagens julsång - Mistletoe and Wine

Mistletoe and Wine skrevs av Jeremy Paul, Leslie Stewart och Keith Strachan på 1980-talet och framfördes för första gången - dock i en lite annorlunda version än vi är vana vid - av supermodellen Twiggy i en TV-film baserad på Flickan med svavelstickorna. Den skrevs sedan om för att få en mer religiös ton och gavs ut på skiva av Cliff Richard.
Sången finns i svensk översättning, skriven av Ingela "Pling" Forsman, då kallad Juletid och har spelats in av Carola (med stöd av Christer Sjögren).

Inledningen på sången är väldigt distinkt och påminner starkt om den sortens melodi som spelas i barns speldosor (versionen med en dansande ballerina i). Texten, både i svensk och engelsk version, beskriver en idyllisk jul. Den fokuserar på julen som en fridfull tid på året, med lyckliga människor, och nämner klockklang och julsångskörer. Den engelska texten beskriver även (redan i titeln) den klassiska kvisten av mistel.


Cliff Richard - Mistletoe and Wine


Carola & Christer Sjögren - Juletid

Dagens julsång - Away in a Manger

Away in a Manger dök upp i tryck första gången på 1880-talet då texten publicerades i en engelsk söndagsskolebok. Vem som skrivit de två första verserna vet ingen men den tredje skrevs på 1900-talet av den arerikanske doktorn John McFarland. Det finns två melodier till texten: Cradle Song skrevs av William J. Kirkpatrick och används mestadels i Storbritannien; den andra, Mueller, skrevs av James R. Murray och används i U.S.A.

Texten beskriver Jesu födelse och de enkla förhållanden som rådde ("manger" betyder föga förvånande "krubba") samt hur lugn och stilla Jesubarnet är trots allt detta.


The Choir of Liverpool Metropolitan Cathedral - Away in a Manger