torsdag 25 december 2008

Dagens julsång - När juldagsmorgon glimmar

När juldagsmorgon glimmar är en svensk julpsalm med tyskt ursprung. Det är en folkvisa från början av 1800-talet vars kompositör är okänd och den tyska originaltexten, skriven på 1840-talet av Abel Burkhardt, handlar inte om julen (och sången är heller inte en julsång i Tyskland). Den svenska texten skrevs på 1850-talet av Betty Ehrenborg-Posse och redigerades av en okänd person inför införandet i den svenska psalmboken i början av 1900-talet. Den sjungs väldigt ofta under julottan, ibland även som inledningspsalm. Det finns även en annan svensk text till melodin, kallad När juletid är inne, men den är inte särskild välkänd, och den har även översatts till engelska, då under titeln When Christmas Morn Is Dawning, även om inte den heller är vanligt förekommande.


Okänd kör - När juldagsmorgon glimmar

Dagens filmtips - Sound of Music


I många år sändes Sound of Music (som i originaltiteln har ett The i början) på juldagen, en tradition som numera har upphört, till undertecknads stora besvikelse. Sound of Music är (den till större delen sanna) berättelsen om den musikaliska familjen von Trapp. Maria är novis i ett nunnekloster i Salzburg, men de andra i klostret tycker att hon är lite för färgstark för att passa in. När kapten von Trapp behöver (ännu en) ny guvernant skickas Maria dit och kollisionen mellan den ganska godtrogna (och väldigt sångglada) Maria, de busiga barnen och den väldigt stränge kaptenen - som använder visselpipa för att kalla på sina barn – är fullkomlig. Maria lär barnen att älska musik, kaptenen inser att hans barn behöver en pappa och en mamma, inte en sergeant och när de kommit över sina olikheter inser Maria att klostret kanske inte är för henne.
De två huvudrollerna spelas av Christopher Plummer– levande legend – och Julie Andrews – detsamma, i synnerhet i musikalsammanhang.

onsdag 24 december 2008

GOD JUL!


Från oss båda, till er alla,
en riktigt God Jul!

Syster Yster & Lillstrumpa

Dagens julsång - O helga natt

O helga natt (ibland kallad Adams julsång) är från början en fransk julsång som skrevs på 1840-talet av Adolphe Adam (därav den svenska titeln), upphovsmannen till baletten Giselle. Adam skrev musiken för att tonsätta en juldikt skriven (i samma årtionde) av poeten och vinförsäljaren Placide Cappeau de Roquemaure. Originaltiteln lyder Minuit, Chrétiens (”Midnatt, kristna”), ibland används även undertiteln Cantique de Noël (”julsång”). Den svenska texten skrevs av Augustin Kock, men exakt när finns inte uppgift på.
Den är även känd i sin engelska version; texten till O Holy Night (varifrån den ena svenska titeln är direktöversatt) skrevs av den amerikanske unitariske pastorn John Sullivan Dwight.

När den första radiosändningen genomfördes på julafton 1906 var en instrumental version (fiol) av O helga natt det första som sändes.
I Sverige är det en gammal tradition att den världsberämde svenske operatenoren Jussi Björlings inspelning av O helga natt spelas i radion sent på kvällen den 23:e december.


Jussi Björling - O helga natt


Il Divo - O Holy Night

Dagens filmtips - En spökhistoria (1984)


En spökhistoria (en något ovanlig översättning från originalets A Christmas Carol – den brukar få heta antingen En julsaga eller En spökhistoria vid jul) är ännu en filmatisering av Dickens klassiska julberättelse om den vresige och snikne Ebenezer Scrooge. Scrooge tycker att julen är ”humbug” och skulle föredra om alla arbetade som vanligt på juldagen. På julnatten får han besök av sin gamla (nu döde) kompanjon Marley som visar honom de kedjor han måste bära i efterlivet för att gottgöra hur hemsk han var medan han levde. Senare på natten besöks Scrooge av tre andar: forna julars ande, nutida julens ande och kommande julars ande. De visar honom vad han varit med om, vad som fick honom att bli den han är och vad som kommer att ske om han inte ändrar sig och blir mer mänsklig.
Det här är en av de mest älskade filmatiseringarna av sagan; George C. Scott är fenomenal som Scrooge.

tisdag 23 december 2008

Dagens julsång - Stilla natt

Stilla natt (ibland Stilla natt, heliga natt efter inledningsstrofen) är en från början tysk julpsalm skriven av Joseph Mohr (text) och Franz Gruber (musik) på 1810-talet, den tyska originaltiteln är Stille Nacht, heilige Nacht. Bakom psalmen ligger en ganska rörande historia (även om den förmodligen inte är helt sanningsenlig): på julaftonen 1818 hade en mus bitit hål i bälgen till kyrkorgeln i Oberndorf bei Salzburg och utan orgel fick kantorn Gruber och hjälpprästen Mohr med hjälp av gitarr tillsammans med barnkören sjunga sången som de skrivit ihop i all hast tidigare på dagen.

Under julafton 1914 (mitt under första världskriget) bestämde sig de tyska, brittiska och franska trupperna på västfronten i Flandern för att införa ett tillfälligt vapenstillestånd. Det började med att tyskarna sjöng psalmen på sitt språk och tände ljus, de allierade svarade med att sjunga på sina egna språk och till slut möttes man (utan vapen) mitt emellan skyttegravarna, utbytte julklappar, sjöng, begravde sina döda och till och med spelade fotboll tillsammans innan kvällen var över. Händelsen har förevigats i boken Silent Night av Stanley Weintraub och sedermera i filmen Joyeux Noel (2004)

Stilla natt är förmodligen den mest välkända och spridda av alla julsånger och har översatts till över 300 språk. Den svenska texten har skrivit och bearbetats av tre olika personer: Carl Oscar Mannström och Edvard Evers på 1910-talet och Torsten Fogelqvist tjugo år senare. Den engelska texten (Silent Night) skrevs på 1860-talet av John Freeman Young.


Tommy Körberg - Stilla natt


Paul Potts - Silent Night


Peter Alexander - Stille Nacht, heilige Nacht

Mys-pys


Vintern i allmänhet och julen i synnerhet är en tid då man ska ha det skönt och mysa. Allra helst framför en sprakande brasa i öppenspisen. Nu har familjen Lillstrumpa inte någon fungerande öppenspis längre, och undertecknad är mer än lovligt avundsjuk på Syster Yster som har en helt fantastiskt fin en i vardagsrummet.
Så här kvällen före dopparedan är den perfekta tiden att tända en riktigt härlig brasa, spela en skiva med stämningsfull julmusik (nu snackar vi vackra sånger, inte moderna och poppiga, de har också sin tid men inte under myskvällen) alternativt lyssna på radions rimstuga, släcka alla lampor i rummet, tända granljusen och några extra stearinljus, krypa upp i fåtöljen eller soffan med en tjock och skön filt samt en rykande kopp med varm dryck av valfritt slag (te/kaffe/choklad/mjölk/svartvinbärssaft) och bara njuta.

Mer gos!


All I want for Christmas is you!

Mullvadens jul

Skämmes SVT! Skämmes!


Klassiska BBC-filmen Mullvadens jul (1994) har gått på TV flera gånger i juletid, men tyvärr inte i år (anledning okänd). Väldigt synd, då det är en av undertecknads favoriter någonsin.
Dessutom finns tyvärr inte mästerverket utgivet på svensk DVD heller (och finns inte att få tag på på mindre lagliga sätt), den till synes enda vägen att få se den är att köpa en engelsk utgåva från Amazon eller liknande.
Mullvadens jul (Mole's Christmas) är en halvtimmes tecknad film om Mullvaden från Det susar i säven; han och hans nära vän Vattenråttan är på promenad i vinterkylan då Mullvaden plötsligt känner en doft som är väldigt bekant. Det är hans gamla håla som han inte varit till på länge och hans och Vattenråttan bestämmer sig för att ta en titt och se hur det ser ut nu. De städar till, plockar fram lite godsaker som fanns instuvade i matkällare och skafferi och får dessutom besök av ett gäng sjungande fältmöss (underbara påhitt!).

Felix Nativitas

Felix Nativitas (God Jul) - latin

Dagens filmtips - Livet är underbart (1946)


Livet är underbart (It's a Wonderful Life) hadnlar om George Bailey, en man som har arbetat hårt hela livet; han driver familjens företag och han har gjort allt han kunnat för att hindra den elake herr Potter från att ta över den lilla stad de bor i. Men så en dag - julafton till och med - strular Georges farbror bort flera tusen dollar tillhörande företaget (och de hamnar hos sagde Potter); George inser att han kommer att hållas ansvarig för förlusten och förmodligen åka i fängelse för skattefiffel eller liknande. Han ser ingen utväg och bestämmer sig för att det bästa han kan göra är att ta livet av sig. Men då kommer ängeln Clarence till undsättning och visar George hur livet för hans närmaste skulle sett ut om han aldrig funnits.
Hollywoodlegendaren James Stewart spelar huvudrollen (det är hans allra mest kända roll), Donna Reed (Miss Ellis från Dallas) hans hustru och Lionel Barrymore (Drews gammelfarbror) spelar Clarence.

måndag 22 december 2008

Pepparkakslatte

1 portion

Ingredienser:

1,5 dl espresso/starkt kaffe
1,5 dl mjölk
4 cl gingerbread syrup

Kanel, kardemumma eller kakao

Gör såhär:
  1. Brygg espresso eller starkt kaffe.

  2. Hetta upp och vispa mjölk.

  3. Häll kaffe till hälften i en kaffekopp.
    Fyll upp med het mjölk. Toppa med skum.

    Garnera med lite kanel, kardemumma eller kakaopulver.

Receptet hittade jag här.

Dagens julsång - The First Nowell

The First Nowell är en traditionell engelsk julsång vars exakta ursprung är okänt. Den skrevs förmodligen på 1500- eller 1600-talet (men kan var flera hundra år äldre) och kommer ursprungligen från Cornwall. Den publicerades för första gången på 1820-talet, redigerad av William B. Sandys och Davies Gilbert – som även arrangerat den och skrivit till lite text. Sången har hela nio verser men det är sällan man sjunger dem alla,.

Texten är en beskrivning av hur herdarna hos sina får ser Betlehemsstjärnan och bestämmer sig för att följa den, hur de kommer till stallet där Jesusbarnet ligger och hur de tre vise männen ger sina gåvor.
Ordet ”nowell” är först och främst en anglofiering av det franska ordet ”noël”, vilket betyder ”födelse” (och är även fransmännens ord på julen), men det kan dessutom spåras till de galliska orden ”noio/neu” och helle”, vilka betyder ”ny” och ”ljus”, d.v.s. vintersolstånd (därmed kan sägas att själva titeln syftar både på en hednisk och en kristen högtid, även om det är den senare som sången i sig behandlar).


Ella Fitzgerald - The First Nowell

Nu är julen kommen...

...nu är julen här!


Hemma hos både Syster Yster och Lillstrumpa är nu julgranen intagen och färdigklädd, allt pynt är framtaget, dammet är bortblåst, julmaten är inköpt (och bara lite tjuvsmakad) samt klapparna inslagna. Imorgon väntar julfika med julklappsutbyte, tillagning av skinka och några extra förberedelser.
SMHI hälsar att det kommer att vara kallgrader hela helgen, så snön kommer att ligga kvar (TJOHO!) och radion varnade idag för att det kommit hjordar med renar ned till kusten (!).

Kort sagt: julfriden har infunnit sig och julstämningen är på topp!

חנוכה שמח Chanukah Sameach


Eftersom firandet av Chanukah började sent igår kväll passar vi på att önska alla eventuella (kanske inte alltför många på en julblogg) judiska läsare en riktigt trevlig helg.

חנוכה שמח Chanukah Sameach!

חג מולד שמח (Mo'adim Lesimkha)

חג מולד שמח (Mo'adim Lesimkha) (God Jul) - hebreiska

Dagens filmtips - Merry Christmas Mr. Bean (1992)


Mr. Bean, Rowan Atkinsons oförglämlige klantskalle till karaktär, gör vad han kan för att få til en fin och trevlig jul i Merry Christmas Mr. Bean, som tekniskt stt inte är en film utan ett fristående avsnitt i TV-serien om Mr. Bean. Han beger sig till varuhuset Harrod's för att införskaffa julgransljus, och lyckas inte bara få med sig en kalkon och en julgran hem, utan l'mnar också leksaksavdelningen i ett mindre kaos. På väg hem tar han över dirigerandet av Frälsningsarméns orkester och tillagningen av själva julkalkonen går inte riktigt så smidigt som man skulle önska.

söndag 21 december 2008

Dagens julsång - Koppången

Koppången skrevs på 1990-talet av spelmannen Per-Erik Moraeus och är ett instrumentalt folkmusikstycke som Orsa spelmän (vilka Moraeus tillhör) spelade in på skiva i slutet av årtiondet. Py Bäckman skrev ganska omgående en text till den och den sjöngs in av operasångerskan Anne-Sophie von Otter. Den har även sjungits in av Helen Sjöholm och Moraeus brorsdotter Anna sjöng den i SVTs Luciamorgon i för ett par år sedan.

Melodin är, som så ofta i svensk folkmusik, ganska nedstämd och enkel. Texten beskriver en stunds vila vid vägkanten på vägen till kyrkan, på väg till en adventsmässa eller möjligen julottan. Sångaren berättar om vinterns skönhet och hans eller hennes vilja att tro på kristendomens budskap och julens frid.


Anne-Sophie von Otter - Koppången

Счастливого Рождества (Schaslivovo Rozhdestva)

Счастливого Рождества (Schaslivovo Rozhdestva) (God Jul) - ryska

Fjärde advent


Julen nalkas i advent och vårt fjärde ljus blir tänt.

Dagens filmtips - Miraklet på 34:e gatan (1947)


Miraklet på 34:e gatan (exakt översatt från originalets Miracle on 34th Street) handlar om den lilla flickan Susan Walker, vars mamma Doris arbetar på det stora varuhuset Macy's i New York. Vid jul anställer man en ny varuhusjultomte eftersom den förra upptäckts vara berusad på arbetstid. Susans mor inser att den nya tomten kallar sig för Kris Kringle (tomtens "vardagsnamn" i Amerika) och påstår sig vara den riktige tomten. Kris tvingas till en psykisk undersökning och det hela går så långt att Doris vän, advokaten Fred, bestämmer sig för att hjälpa Kris och tar fallet till rätten.
Hollywoodlegenden Natalie Wood spelar lilla Susan och Maureen O'Hara hennes mamma.

lördag 20 december 2008

Dagens julsång - All I Want for Christmas Is You

All I Want for Christmas Is You är en julpopsång skriven på 1990-talet av mariah Carey och Walter Afanasieff specifikt för Careys julalbum Merry Christmas.
Sången (originalversionen) var den första julsången att nå en miljon nedladdningar i U.S.A. och den har spelats in massivis av gånger; en av de mest kända versionerna är den som Olivia Olsen gjorde i filmen Love Actually (2003), där hennes rollfigur Joanna sjunger den på skolans julavslutning.

Texten handlar om hur [Carey] struntar i allt vad julklappar, snö och julmat heter, det enda hon bryr sig om är att få vara med sin älskade, både över helgen och i framtiden. Carey skrev texten till sången och den handlar om hennes ungdomskärlek.


Mariah Carey - All I Want for Christmas Is You

Kanderade äpplen

10 stycken

Ingredienser:
10 stycken (små röda) äpplen
10 st glass- eller blompinnar
4,5 dl strösocker
2 dl vatten
1 msk glukos
röd karamellfärg
ev. 1,5 dl kokosflingor


Gör så här:
  1. Tvätta och torka äpplena. Stick ned pinnarna i äpplena - vid skaftet.                                                                                                                                                                             
  2. Koka socker och vatten på svag värme tills sockret löst sig. Skumma av. Tillsätt glykos och låt koka ca 20 minuter eller tills blandningen är ca 150 grader.                                                                                                                                                                        
  3. Sockret ska karamelliseras och bli ljusbrunt. Om det inte fått koka tillräckligt länge blir kanderingen seg istället för knäckig.                                                                                                       
  4. Stäng av värmen, och doppa äpplena i knäckblandningen. Doppa eventuellt de färdiga äpplena i kokosflingor (innan knäcken hunnit stelna). Låt svalna.

Receptet hittade jag här

عيد ميلاد سعيد (Eid Milad Sayeed)

عيد ميلاد سعيد (Eid Milad Sayeed) (God Jul) - (egyptisk) arabiska

Dagens filmtips - Love Actually (2003)


Love Actually handlar om ett gäng olika människor vars liv korsas på varierande sätt. De har inte mycket gemensamt med varandra, förutom att de är inblandade i äventyr om kärlek. Olycklig, livslång, obesvarad, obetänksam, fysisk eller platonisk kärlek. Det är premiärministern som faller för sin hushållerska, tioåringen som försöker imponera den snygga och duktiga tjejen i klassen, killen som är kär i sin bästa väns fru men döljer det så väl att hon tror han ogillar henne, den blyga tjejen som är hemligt (tror hon) kär i killen på kontoret och många fler.
Det är en imponerande rollista. Hugh Grant, Emma Thompson, Alan Rickman, Rowan Atkinson, Laura Linney, Keira Knightley (utan korsett!), Bill Nighy och Colin Firth.

fredag 19 december 2008

Billigt smågodis á la H&M

Billigt, billigare, H&M... Här kommer lite tips på smågodis att blanda efter smak och tycke. Stort och dyrt i all ära men en hel hög med små godbitar sitter heller inte fel!

Världens enklaste Mintkyssar

Det finns många varianter på mintkyssar, den enklaste är nog min. De blir något mindre glansiga i ytan och inte lika hårda, men de smälter ljuvligt i munnen och går makalöst snabbt och enkelt att göra!

Ingredienser:
Ett paket florsocker
Två äggvitor
Några droppar pepparmintsolja
Mörk choklad

Gör såhär:
Ner med allt i en bunke, droppa oljan på äggvitan och rör ihop! Knåda in det sista sockret för hand och rulla sedan små kulor, lägg på en plåt med bakplåtspapper och platta till. Låt dem ligga och torka och stelna till en timme eller två, gör sedan en rejäl "prick" av smält mörk choklad på varje mintkyss. Ställ svalt tills dagen därpå, lossa från plåten med stekspade eller osthyvel och förvara i tät burk.

Dagens julsång - Carol of the Bells

Carol of the Bells - även känd som Ukranian Bell Carol - är ett körstycke skrivet på 1910-talet av den ukrainske kompositören Mykola Dmytrovych Leontovych. Leontovych använde sig av en bit av en urgammal hednisk liturgisk nyårssång kallad Shchedryk. Den gamla sångens text troddes ha maigska kvalitéer då den upprepade gånger använde sig av siffran tre (i ett ganska komplicerat mönster). Sången blev känd för västvärlden när Ukrainas nationalkör hade med den i sin repertoar då de turnerade runt i Europa och America några år senare.
Den ukrainska texten handlar om en svala som flyger in i ett hem och kungör för familjen att det nya året kommer att fyllas av frikostighet och generositet; "Shchedryk" betyder just "frikostig".

På 1930-talet skrev Peter Wilhousky den engelska texten som är mest använd idag. Det finns även en annan översättning, Ring Christmas Bells, som skrevs på 1940-talet av Minna Louise Hohman.
Wilhouskys engelska översättning handlar om kyrkklockornas klang vid jultiden och sättet sången sjungs på (den sjungs nästan alltid à cappella) påminner till viss del om klockor - vilket förstärks av det återkommande "ding dong" i ackompanjemanget.


Rockapella - Carol of the Bells

Joyeux Noël

Joyeux Noël (God Jul) - franska

Äggtoddy

1 portion

Ingredienser:
2 äggulor
2 msk strösocker
ev. 1 msk konjak, calvados eller annan sprit

Gör såhär:
  1. Vispa ägg och strösocker vitt och pösigt. Tillsätt eventuellt spriten. Servera.

Receptet hittade jag här.

Dagens filmtips - The Holiday (2006)


The Holiday är en romantisk komedi som kretsar kring huvudperosnerna Amanda (Cameron Diaz), en amerikanska vars jobb är att producera trailers till långfilmer och som precis sparkat ut sin pojkvän, och Iris (Kate Winslet), en engelska som är hopplöst förälskad i sin medarbetare men får reda på att han förlovat sig med sin flickvän. Iris och Amanda bestämmer sig för att byta hus över julhelgen. I Hollywood träffar Iris Amandas granne Arthur, en äldre herre som är en legend inom filmbranschen, och Miles, en bekant som skriver filmmusik; på den engelska landsbygden håller Amanda på att ge upp och åka hem igen men träffar Iris bror Graham.
Rollistan är toppen, förutom Diaz och Winslet (som är en av världens bästa skådespelerskor) spelas Graham av Jude Law, Miles av Jack Black och Arthur av Eli Wallach ("den fule" i Den gode, den onde, den fule. Dessutom spelas mindre roller av Rufus Sewell, Sarah Parish och Edward Burns.

Fill it up!

Fantasibrist? Köp en neccessär och fyll med smink eller hudvårdsprodukter! Det går alltid hem och det behöver inte vara dyra specialiteter, små godbitar fungerar lika bra.

Uppifrån och ner: Åhléns 135:-, H&M 49,50.

torsdag 18 december 2008

Ingefärsbakade färska fikon med äpple och vaniljglass

4 portioner

Ingredienser:
8 st färska fikon
2 st syrliga, röda äpplen
15 g inlagd ingefära
50 g smör

0,5 l vaniljglass


Gör såhär:
  1. Sätt ugnen på 200°C.
    Dela fikonen i båtar/klyftor.
    Kärna ur äpplen och tärna.
    Finhacka ingefära.

  2. Lägg fikon, äpple och ingefära i en ugnsfast form. Klicka över smör.
    Sätt in i ugnen i 12 minuter.

  3. Serveras varm med kall vaniljglass.

Receptet hittade jag
här.

Dagens julsång - Det är en ros utsprungen

Det är en ros utsprungen, eller Praetorii psalm som den ibland kallas, är den svenska översättningen av en tysk julpsalm (Es ist ein Ros entsprungen) som först skrevs ner på 1580-talet av en okänd katolsk munk, men melodin är ännu äldre åtminstone från 1400-talet, men möjligen ännu äldre. Den tyska versionen skrevs om i början av 1600-talet av den protestantiske kompositören Michael Praetorius (därav den andra svenska titeln). Musiken har även används av Johannes Brahms i ett av hans stycken för orgel. Psalmen är populär både i katolska och protestantiska kyrkan, då fokuset läggs antingen på Maria (katoliker) eller Jesus (protestanter).

Den svenska översättningen gjordes på 1860-talet av en poetissa och författarinna med det fantastiska namnet Thekla Knös.
Sången har av flera personer översatts till engelsk, men den mest använda versionen är Theodore Bakers Lo, How a Rose E’er Blooming, skriven på 1890-talet. Till sama melodi sjungs även A Great and Mighty Wonder, men det är inte samma psalm utan den engelska versionen av en från början grekisk sång (Μέγα χαί παράδοξον θαυμα).


Okänd kör - Det är en ros utsprungen


Chanticleer - Es is ein Ros entsprungen


Robert Shaw Chorale - Lo, How a Rose E'er Blooming (dåligt ljud)

Frukt är godis - mandlar

Mandlar är frukten till mandelträdet, som växer vilt i Mellanöstern och odlas i de flesta länder kring Medelhavet. mandlar är inte, som många tror, en nöt utan en stenfrukt och är nära släkt med persikor, aprikoser, plommon och körsbär och på längre håll även med rosor. Vilda mandlar innehåller ämnen som är giftiga och har därför traditionellt sett alltid rostats (eftersom giftet försvinner då), men odlade mandlar är giftfria och kan därför ätas orostade. De mandlar vi äter är sötmandlar, det finns även bittermandel (vilket är en version av sötmandel) som förut användes mycket inom medicin men numera endast används i mycket små mängder inom matlagning och bakning. Den är starkt giftig (ämnet amygdalin utvecklas till cyanväte när nöten äts) och kan orsaka hjärtklappning, yrsel och påverkar till och med medvetandet och andningen.


Mandlar är väldigt nyttiga, de innehåller förvisso över 50% fett, men det är nästan enbart fler- och enkelomättat (d.v.s. nyttigt) fett; dessutom innehåller de höga halter kostfiber. Den höga halter nyttigt fett har visat sig kunna sänka halten dåligt kolesterol med nästan tio procent. De är väldigt proteinrika och innehåller höga halter av nästan alla vitaminer och mineraler: tiamin (vitamin B1), riboflavin (vitamin B2), niacin (vitamin B3), kalcium, järn, fosfor, kalium, zink och magnesium. Däremot innehåller de ingenting alls av vitamin C. Eftersom mandlar är glutenfria görs ofta mjöl till allergiker av mandlar.

Selamat Hari Natal

Selamat Hari Natal (God Jul) - malajiska

Dagens filmtips - Nötknäpparen och muskungen (1990)


Nötknäpparen och muskunge (i amerikanske originalet The Nutcracker Prince) är en tecknad version av E.T.A. Hoffmans saga "Nötknäpparen" och innehåller musik från Pjotr Tjajkovskijs balett med samma namn.
Huvudpersonen Claras föräldrar har julfest för sina bekanta och en av gästerna är den mystiske onkel Drosselmeier, som berättar sagan om Hans som blir förtrollad av den elake musdrottningen och förvandlad till en nötknäppare. Samma kväll får Clara en nötknäppare i form av en soldat i julklapp men när hennes lillebror använder den går den sönder och Clara blir väldigt ledsen. Under natten smyger hon ner till vardagsrummet och alla hennes dockor och även nötknäpparen vaknar till liv. Plötsligt anfalles de av muskungen och hans lakejer och det gäller för Clara, nötknäpparen och alla dockorna att försvara sig själva.

onsdag 17 december 2008

Dagens julsång - Jul, jul, strålande jul

Jul, jul, strålande jul är en svensk julsång skriven i början av 1900-talet av prästen och författaren Edvard Evers och tonsatt av Gustaf Nordqvist (som också komponerade Till havs).
Texten är en önskan om en vit och snöfylld jul samt fred på jorden och glädje och lycka till alla människor i juletid ("Sänk dina vita vingar över stridernas blod och larm, över all suckan ur människobarm, över de släkten som gå till ro, över de ungas dagande bo").

Jul, jul strålande jul är en klassiker i svenska julkonsertsammanhang och är speciellt vanlig bland körer. Musiken skrevs speciellt med hänsyn både till solist (vanligen sopran) och blandad kör.


Radiokören - Jul, jul, strålande jul

Христос се роди (Hristos Se Rodi)

Христос се роди (Hristos Se Rodi) (God Jul) - serbiska

Dagens filmtips - White Christmas (1954)


White Christmas är uppföljaren till 1942 års Holiday Inn och den här gången sjungs titelsången av den röst vi är mest vana vid, Bing Crosby (i första filmen sjöngs den av den kvinnliga rollfiguren - spelad av Marjorie Reynolds men sången dubbades av Martha Mears). Även i denna film spelar Crosby ena halvan av en sång-och-dans-duo och hans medbrottsling introducerar honom för ett par systrar, även de showbiz-folk. När de ska uppträda på en loge (inte hö-varanten) upptäcker grabbarna att deras gamle general finns med i publken.
Systerduon spelas av Rosemary Clooney (Georges faster) och Vera-Ellen.

Biscotti

Ingredienser:

100 g sötmandel (ca 1,5 dl)

100 g smör

2 dl socker

2 ägg

6 dl vetemjöl

1 tsk bakpulver

Rivet skal av en citron eller apelsin


Gör såhär:

Sätt ugnen på 200 °. Grovhacka mandeln. Rosta den i varm stekpanna utan fett någon minut.(Inte nödvändigt men ger extra god smak.) Rör fett och socker poröst i en skål. Blanda i ett ägg i taget. Tillsätt mandeln, vetemjölet blandat med bakpulvret och citrusskalet. Smaksätt eventuellt med sprit eller mandelarom.

Arbeta snabbt ihop till en deg. (Använd gärna matberedare till blandningen, men blanda då i mandeln i degen på bakbordet.) Dela degen i 3 delar och rulla ut längder lika långa som plåten. Lägg dem på plåten, smord eller med bakplåtspapper, och platta till dem lite med handen. Grädda i mitten av ugnen på 200º tills de är ljusbruna,15-20 minuter.

Låt längderna svalna lite och skär dem medan de är varma i sneda ca 2 cm breda bitar. Lägg dem med ena snittytan upp på plåten. Rosta skorporna i övre delen av ugnen 8-10 minuter. Vänd andra snittytan upp efter halva tiden.


Receptet hittade jag här, men bilden är alldeles min egen!

tisdag 16 december 2008

Dagens julsång - Mary's Boy Child

Mary's Boy Child är en amerikansk julsång skriven på 1950-talet av kompositören Jester Hairston. Den första inspelningen gjordes redan samma år som den skrevs, av Harry Belafonte, och den har spelats in ett otal gånger sedan dess; den mest kända versionen är discovarianten som gruppen Boney M. gjorde på 1970-talet.
Texten är en version av julevangeliet, och de dubbla refrängerna som sången har i det engelska originalet beskriver hyllningssångerna änglarna sjöng vid Jesu födelse och hur människan räddats genom honom.

Det finns flera svenska översättningar, varav de två mest kända är Det hände sig för längesen (vilken egentligen är två versioner med samma namn, vilka har mer eller mindre samma text förutom i refrängen, där de skiljer sig kraftigt) och Det hände sig i Betlehem. Dessutom finns Himlens hemlighet och Varje människa har ett ljus samt den icke-julrelaterade Du är som en sommardag. Vem som har skrivit de olika versionerna är inte helt klart.


Vera Lynn - Mary's Boy Child

The Body Shop x 3

När man väl står i butiken har man alltid samma fråga i huvudet. Vad ska man välja? Här är tre av mina personliga favoriter!





Pumlans vänner

Pumlans vänner är en finfin liten hemsida med tillhörande förening som finns till för att stödja användandet av ordet pumla (i Lillstrumpas hem stavas och uttalas det "pOmla" - med riktigt norrländskt "L") istället för det rikssvenska "julgranskula". Undertecknad har förgäves försökt övertyga den andra hälften av bloggduon om "pumla/pomla":s överlägsenhet mot "julgranskula".


Förvånande är spridningen av ordet; det verkar ha sitt största säte längst upp på Norrlandskusten (för alla som inte fick godkänt i geografi i skolan är det alltså Norrbotten), Västerbotten har jag ingen statisktik på men i norra Ångermanland är den nästan helt okänt; I Ådalen däremot frodas det. Mycket märkligt, men så har också Örnsköldsviks kommun (i synnerhet själva Ö-vik) en väldigt "stockholmsk" dialekt för att vara Norrland. I resten av Sverige verkar det inte existera annat än hos utflyttade norrlänningar. Lappland och resten av inre Norrland samt södra Norrland har jag inte heller någon bra koll på, tyvärr. Hör gärna av er om di vet något om detta!

Pumlans vänner hittar ni här.

Geseënde Kersfees

Geseënde Kersfees (God Jul) - afrikaans

Dagens filmtips - My Christmas Soldier (2006)


My Christmas Soldier är en kortfilm baserad på verkliga händelser och handlar om Gordy och Priscilla, två barn som står vid tågstationen och väntar på att deras far ska komma hem från kriget (andra världs-). Medan de väntar inkommer ett tåg med en fängelsevagn lastad med tyska krigsfångar och Gordy vågar sig till att undersöka saken.

måndag 15 december 2008

Dagens julsång - Adeste Fideles

Adeste Fideles är den latinska originaltiteln på en julpaslm skriven på 1740-talet av den engelske psalmförfattaren John Francis Wade. Wade skrev musiken men texten är äldre, förmodligen från 1400-talet och exakt vem som skrev den är okänt. Det var ursprungligen bara fyra verser men lika många till har tillkommit (även om dessa sällan sjungs, det är för det mesta bara de två eller tre första) och deras författare är även de okända.
Texten är en hyllning till Jesus och beskriver både hans födelse och hans betydelse för mänskligheten.

Adeste Fideles har översatts många gånger till olika språk, den vanligast förekommande förutom originalet är den engelska översättning (O Come All Ye Faithful) som Frederick Oakeley gjorde någon gång i mitten av 1800-talet. När den sjungs på engelska är det vanligt att ta med de tre första och de två sista och strunta i de två i mitten (det finns bara sju verser på engelska).
På svenska heter psalmen Dagen är kommen och skrev på 1970-talet av Eva Norberg. Det finns även en version som kallas


Vienna Boys' Choir - Adeste Fideles


Norwich Cathedral Choir - O Come All Ye Faithful

Kellemes Karacsonyi Unnepeket

Kellemes Karacsonyi Unnepeket (God Jul) - ungerska

Julbordet från Norr till Söder

Julmaten är minst lika helig för oss som midsommarsillen och påskalammet. Den svenska matkulturen har genomgått stora förändringar de senaste 50 åren. Italienska, spanska och thailändska influenser har invaderat våra kök, men rätterna på julbordet består. Vad som dukas upp på julbordet bestäms mycket utifrån familjetraditioner och var i landet man bor. Gemensamt för hela landet är främst sill, julskinka, prinskorvar och köttbullar. Dock tillreds dessa klassiker ofta på olika sätt i landet och äts med olika tillbehör.

1. Norrland, Västerbottenost
Det norrländska julbordet präglas av vad skog och vatten har att erbjuda. Det är vanligt att duka fram rökt renkött, renskav i gräddsås och rökt eller inkokt röding. Självfallet står västerbottensosten på de flestas julbord. För 100 år sedan anpassades måltiden till de nya arbetstiderna, i vårt sentida upplevelsesamhälle är det medierna som styr.

2. Värmland, Dalsland och Dalarna, Älgköttbullar
På julbordet i skogslandsskapen Dalsland, Värmland, Västmanland och Dalarna blir självfallet viltköttet påtagligt, till exempel rökt älg, älgköttbullar, gäddterrin, gravad röding och kantarellstuvning. Typiskt för Värmland är potatiskorven, som även kallas värmlandskorv. Den kan ätas både varm och kall och är renare i smaken än fläskkorven.
3. Mellansverige, Grynkorv

Mellansverige är ett bördigt område, vilket förr liksom i Skåne gjorde julborden mer välfyllda med godsaker. Grynkorv är en specialitet i Västergötland, och i Östergötland är det tradition att äta varm julskinka med bruna bönor till.

4. Stockholm och Uppland, Julgädda

I Stockholms skärgård är det en gammal tradition att äta julgädda. En tidigare fångad präktig gädda sparades i sump till julen och serverades sedan på enrisbädd, en sed som i viss mån lever kvar än i dag. En annan tradition är upplandskubben, som är ett gammaldags rågbröd som kokas i rund form stående i ett vattenbad. Brödet bakas på råg- och vetemjöl och smaksätts med mörk sirap.

5. Bohuslän, Lutfisk

Julbordet i Bohuslän är influerat av havets frukter. Rökt och gravad fisk är en självklarhet, liksom fet, urlakad smaksatt höstsill. Förr saltade man det mesta för att bevara maten, vilket återspeglas i olika rätter. "Spekemakrell", det vill säga urlakad makrill inlagd i ättika, är typiskt bohuslänskt. Lutfisken serveras med saltat stekt fläsk och vitsås med massor av kryddpeppar. Till efterrätt äts äggost med hjortronsylt eller en kardemummakaka.

6. Halland, Långkål

Halland är känt för sin långkål, det vill säga färska grönkålsblad som kokas i skinkspad i cirka 20 minuter, varefter de gräddstuvas och smaksätts med sirap.

7. Öland och Gotland, Kroppkakor och glödhoppa
På Öland och Gotland har egna matkulturer utvecklats. Öland är känt för sina kroppkakor, som till jul ska vara extra goda och lyxiga. populära fiskrätter är rödlökssill och inkokt lax. På Gotland har man historiskt alltid fött upp lamm, vilket givetvis har påverkat matkulturen. En gotsländsk klassiker är "glödhoppa", det vill säga rimmat kokt lamm som senapspaneras och friteras, likosm lammskalle, som kan förekommas än idag. Till efterrätt på Gotland är saffranspannkaka ett måste, tillagad av risgryn och smaksattenligt traditionen med sju sorters utländska kryddor. Till pannkakan serverar man salmbärssylt, som bara finns på Gotland och i Skåne.
8. Skåne och Blekinge, Sprängd gås och brunkål

I skåne var julborden förr mer överflödigt dignande än i övriga Sverige tack vare de gynnsamma jordbruksförutsättningarna. Inflytandet från Danmark har alltid varit stort, bland annat seden att äta sprängd gås, eller "juleand", det vill säga stekt anka, till jul. Till skinkan serverar man gärna skånsk brunkål eller långkål för dem som bor nära Halland. I sydöstra Sverige har alltid ål i olika former haft en given plats, men begränsas numera av fiskeförbud på grund av utrotningshot. Som efterrätt dukar man gärna fram en ostkaka, spettekaka eller möjligen ris à la Malta, gärna med riven mandelmassa och körsbärssås till.

Informationen hittade jag här.

Frukt är godis - fikon

Fikon är ett träd nära besläktat med mullbär och brödfrukt och växer i sydvästra delen av Asien och västra Medelhavsområdet. Trädsaven är starkt irriterande för människohud men frukterna äts både färska, tillagade och torkade. I Bibeln står att fikonblad var vad Adam och Eva använde sig av för att täcka sina privata delar i Edens lustgård. Fikon är viktiga även i andra stora religioner; enligt buddhismen var det under ett fikonträd Siddharta Gautama satt när han blev upplyst och hinduismen tror att världens träd, Ashwastha, var ett fikonträd.
Själva fikonet är faktiskt inte en frukt utan en falsk sådan, det är en sammanväxt av frukt och blomma.


Torkade fikon innehåller nästan 50% socker och de har dessutom en hög andel kostfiber, vilket gör att de har en ganska bra laxerande effekt. De är också rika på kalium, kalcium, magnesium, fosfor, tiamin (vitamin B6), pantonensyra (vitamin B5), vitamin B6, järn och zink.

Dagens filmtips - Karlas kabale (2007)


Karlas kabale är en dansk dramakomedi som handlar om tioåriga Karlas försök att få sina frånskilda föräldrar att fira jul tillsammans, så att hon och hennes småbröder ska få en härlig jul. Mamma, pappa och styvfar är inte alltför begeistrade i tanken och Karlas yngsta lillebror skyller allt detta elände på sin låtsaskompis. Till slut får Karla nog och rymmer därför hemifrån, med tanken att spendera helgen hos sin bästa kompis, men denna har åkt bort för att fira jul hos sin farmor.

Kivi

Jag tror inte att de behöver någon vidare presentation, de klassiska Kivi-lyktorna från Iittala, men de är lätta att glömma bort när man i halv panik försöker komma på den rätta julklappen. Dessa små ädelstenar är aldrig fel! Jag kan då inte komma på ett enda hem där de inte skulle passa in. Problemet är bara att man ju måste välja färg också, och det finns ju så många...

söndag 14 december 2008

Dagens julsång - Nu tändas tusen juleljus

Nu tändas tusen juleljus är en svensk julpsalm skriven (både text och musik) på 1890-talet av barnvise- och psalmförfattarinnan Emmy Köhler (som också skrev julklassikern Raska fötter. Den har med tiden blivit en av de mest kända julsångerna i landet, och sjungs ofta på julavslutningar; sedan drygt tjugo år tillbaka finns den även med i psalmboken (nummer 116).

Juleljusen i texten syftar både på stjärnorna som lyser i himlen, och då i synnerhet Betlehemsstjärnan, samt de ljus vi människor gärna tänder inomhus vid jul. Den sista versen beskriver människans ensamhet och uppmuntrar till att tänka på medmänniskorna. Den sista raden i första versen lyder "på himlens djupblå grund", vilken många - i synnerhet barn - misstolkar som "på himlens ljusblå grund" (vilket är helt ologiskt eftersom stjärnorna inte skulle synas om det var dag - och himlen ljusblå).


Carola - Nu tändas tusen juleljus

Tredje advent


Mörkret tätnar i advent och vårt tredje ljus blir tänt.

メリークリスマス (Kurisumasu Omedeto)

メリークリスマス (Kurisumasu Omedeto) (God Jul) - japanska

Dagens filmtips - Fanny och Alexander (1982)


Ingmar Bergmans Fanny och Alexander handlar om de två barnen Ekdahl som växer upp i en något udda familj i början av 1900-talet. Deras föräldrar - tillsammans med farmodern och farbrodern - driver en teater men när pappan dör gifter mamman om sig med biskop Vergérus, och han är inte den mest barnvänliga av personer.
Familjen Ekdahls julfirande är överdådigt så det förslår och de flesta är nog tacksamma att de slipper släktingar som dessa.
Nästan hela svenska skådespelareliten finns med i rollistan: Christina Schollin, Pernilla August, Allan Edwall, Börje Ahlstedt, Jarl Kulle, Erland Josephson, Jan Malmsjö, Lena Olin, Gösta Prüzelius och Sonya Hedenbratt, bland många, många andra.

lördag 13 december 2008

Dagens julsång - Sankta Lucia

Sankta Lucia, även känd som Natten går tunga fjät eller Luciasången, är från början en nepolitansk visa just med titeln Santa Lucia. Exakt när melodin kom till vet man inte men den skrev ner på italienska av Teodoro Cottrau på 1830-talet. Den italienska texten har ingenting alls med jul eller vårt Luciafirande att göra, den är en beskrivning av den napoletanska stadsdelen (Borgo) Santa Lucia.

Det finns tre svenska översättningar till Santa Lucia: Santa Lucia, ljusklara hägring; Natten går tunga fjät och Ute är mörkt och kallt. Den första är den äldsta och skrevs redan på 1910-talet av Sigrid Elmblad. Ungefär tio år senare författade Arvid Rosén Natten går tunga fjät som är den mest kända och använda idag. Den har en ganska gammalmodig text och många tror därför att den är gammal, men det var ett medvetet stilval av Rosén, och uttrycken "stuva" och "förlät" (i den mening de används i sången) har aldrig använts i svenskan. Ute är mörkt och kallt skrevs någon gång på 1970-talet men det är okänt vem som faktiskt skrev den.


Barnkammarkören & Nordiska kammarorkestern - Sankta Lucia

Buon Natale

Buon Natale (God Jul) - italienska

Luciamorgon


Hos undertecknad är Luciamorgon helig; 07.00 sitter Lillstrumpa och Morstrumpa bänkade framför TV:n med varma lussebullar, en hög pepparkakor och julkaffe (spetsat med kardemumma) för att se på SVT:s Luciafirande.
De senaste åren har det varit riktigt bra, ifjol var det från Dalarna och de två åren innan dess från Olofsfors bruk i Nordmaling (2004 var det en hemsk sak i Malung som jag försöker att inte tänka på). Generellt sett brukar det vara bättre när det sänds från de nordligare delarna av landet och jag var därför lite misstänksam när jag läste att det skulle sändas från Malmö i år. Det är i princip Danmark, hur skulle det gå? Det gick väldigt bra, även om det fanns några saker jag gärna hade klarat mig utan. Den jobbiga "jazztolkningen" av Det strålar en stjärna (och en sång jag inte hört förut) var enbart jobbig, och vem i helskotta kom på idén att sjunga Det är en ros utsprungen ungefär dubbelt så fort som den ska sjungas? Fruktansvärt. Sedan sjöng de fel staffansvisa, jag gillar inte "i ra-, i ra-, i rallarerara". Huvva.
Men det fanns massor av bra saker också, det var en jättebra kör där alla var stilrent klädda, barnkören var ursöt, klippen från när de lussade på sjukhus och härbärgen var jättefina, Lucian var snygg (ja, det är viktigt) och dessutom mörkhårig (hurra!) och tydligen med medelhavskt påbrå (ännu bättre), och tack och lov hade inte en enda i Luciatåget glitter i vare sig håret eller runt midjan. Det var förvisso bara Lucian som hade rött band (de andra var utan) men jag föredrar det framför glittereländet men de snygga gröna kransarna de hade i håret/ljuskronan var toppen.

Om det var någon som inte orkade pallra sig upp i tid för att se det imorse går Luciamorgon i repris 20.00 i SVT2 samt 22.25 i SVT24.
Lucian på bilden ovan är inte den Lucia som var på TV.

Dagens filmtips - Holiday Inn (1942)


Holiday Inn (Värdshuset Fritiden på svenska) är en komedimusikal med ett rejält triangeldrama. Bing Crosby och Fred Astaire spelar en vaudevilleduo (Fred är dansören Ted och Bing sångtalangen Jim, föga förvånande) men Ted drar iväg med Jims fästmö. Några år senare dyker han upp igen och får upp ögonen för Linda, som Jim är förtjust i. Julklassikern White Christmas sjungs här för första gången och filmen fick en uppföljare ett par år senare, döpt till just White Christmas.

fredag 12 december 2008

Dagens julsång - Staffan stalledräng

Staffan stalledräng är en svensk sång med nästan lika många varianter som det fanns socknar i gamla Sverige. De sjöngs av drängar och skolelever som vandrade runt i gårdarna och tiggde och sjöng. Sångerna är så gamla och det finns så många att ingen vet vem som skrev dem från början. De kanske mest kända versioner som överlevt till våra dagar är den vars inledning går ”Staffan var en stalledräng, vi tackom nu så gärna” samt ”Staffan var en stalledräng; stalledräng, stalledräng”. Den senare har två versioner på slutet av verserna. Den ena upprepar det/de sista orden i föregående mening (”han vattnade sina fålar fem; fålar fem, fålar fem”) och slutkämmen lyder ”Stjärnorna de tindra så klara, gossar låt oss lustiga vara. En gång blott om året så en fröjdefull jul vi få” medan den andra versionen istället för upprepningen sjungen “I ra- I ra- I rallarerara” och avslutar det hela med “hejsan låt oss lustiga vara, en gång jul om året bara, sjung falledudeliga dullan dej”.
Sången är baserad på legenden om Sankt Staffan/Stefan som var stalknekt I kung Herodes stall (därav kopplingen till jul och sedemera Lucia). Hästar, vilka Staffan alltid kopplats ihop med, har varit viktiga i religioner här uppe i Norden långt innan kristendomen tågade in. Traditionellt sett har Staffan alltid firats på annandag jul (han har fortfarande namnsdag då och i engelskspråkiga länder kallas annandagen “St. Stephen’s Day”), men i Sverige har vi numera sammankopplat det med Lucia, förmodligen för att de gamla traditionerna liknar varandra (vandra omkring i grannskapet och sjunga samt tigga eller erbjuda mat).


Barnkammarkören & Nordiska kammarorkestern - Staffan stalledräng

Շնորհաւոր Նոր Տարի (Shnorhavor Nor Dari)

Շնորհաւոր Նոր Տարի (Shnorhavor Nor Dari) (God Jul) - armenska

Julmys

Bara för att.

Dagens filmtips - Ensam hemma 2 - Vilse i New York (1992)


Ensam hemma 2 - Vilse i New York (ordagrant översatt från originalets Home Alone 2: Lost in New York är den andra filmen om stackars Kevin McCallister som återigen spelas av Macaulay Culkin. Den här gången ska familjen återigen resa bort över jul och ny kommer Kevin åtminstone med till flygplatsen; dock tappar han bort sin familj där och istället för en jul i Florida så hamnar han ensam i New York. Han checkar in på ett hotell med pappans kreditkort, och lyckas dessutom återigen träffa på skurkarna Marv och Harry, och de har inte glömt att det var hans fel att de åkte in i fängelse förut.

torsdag 11 december 2008

Dagens julsång - Betlehems stjärna

Betlehems stjärna, ofta känd som Gläns över sjö och strand efter inledningsraden, var från början en dikt av Viktor Rydberg - idag mest känd för dikten Tomten ("Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma..."). Betlehems stjärna skrev på 1890-talet och tonsattes både av Alice Tegnér och Ivar Widéen, men versionen som vi sjunger är den som Tegnér skrev.

Dikten, och därmed också psalmen (den har nummer 134 i psalmboken), har faktiskt fyra verser, även om vi oftast bara sjunger de två första (ibland även den tredje).


Loa Falkman - Betlehems stjärna